Hur vänder man en motgång till en framgång?
Ja, hittills är allt man behöver göra väldigt enkelt - vara svensk i Vancouver, visa lite jävlar-anamma och göra det med en "jag-tar-allt-med-en-klackspark":s attityd. Den enda motgången (som iofs inte var en sån liten motgång heller) vi hittills haft på de dryga tre veckor vi har varit i landet är att Robin blev utan jobb i Whistler - i tre dagar.
What?
För att slå hål på alla myter och alla rykten som vi hört spridit sig likt en löpeld i ett fnösketorrt landskap så är det alltså så här läget låg och nu mera ligger:
Robin blev av med jobbet sedan ett kryptiskt mail skickats till honom som tackar för visat intresse men att det inte finns någon plats för honom. Robin sätter sig och författar ett argt, men välformulerat, mail tillbaka och förklarar läget och sin teori om att det måste ha uppstått något missförstånd någonstans. Två dagar senare mailar Sodexos (företaget vi fått jobb för) Human Resources-chef och förklarar hur landet ligger och att Robin mer än gärna får jobba åt dom under the Olympics eftersom hon har hört
så bra grejer om honom. Svaret låter inte vänta på sig utan Robin tackar naturligtvis för snabbt svar och en önskan om att få jobbet. Knappt två timmar senare så dyker det upp ett "confirmation of employment" i Robins lilla epostlåda.
Händelseförloppet under några svettiga dygn i detta käcka check-älskande, heltäckningsmattäckta land.
Igår var vi ute och käkade förbaskat gott på Joey Burrard, en sportbar slash lounge. Jag passade på att bjuda till lite så att vi alla fick käka nått gott för att fira att allt gått så bra hittills. Trerätters med gott dricka och fantastiskt trevligt umgänge.
Och vad händer en vanlig Fredagkväll på en ganska fin restaurang i centrala Vancouver där tre sköna svenska killar sitter och ser både snygga och trevliga ut? Tro på fan att restaurangen anställer serveringspersonal och att vår servitris verkligen uppmanar oss att söka jobb! VA?!
Ja, what to say? Vi är helt enkelt kungarna i staden.
Big L by Big F